kvadack

efter viva la vida så blev ju coldplay något av ett fenomen och helt överspelat överallt, men de killarna är något extra det är de allt, och jag tycker man borde minnas de här fina låtarna; (och nu tänker jag lägga in en spotifylänk okej?)

coldplay

ha en fin dag, för det tänker jag ha. donuts, wie

tja, ska du äta donuts hela dan eller vill du leka med oss?

snälla snälla snälla kan du lägga upp ett klipp när du sjunger igen, som du hade på den förra bloggen?

snälla!

kära du.



bon iver! vad ska man säga - han är helt himla otrolig. sen jag hörde honom första gången som måste ha varit precis när for emma, forever ago släpptes har jag varit fast i hans musik. jag har precis som du våndats mellan tårar och skratt. ahn påverkar mej väldigt djupt. hans musik kan verkligen slå mej hårt i magen, eller bara få mej att le.



dock var jag dessvärre inte på way out west. det får bli något annat år.



och coldplay. oj vad jag tycker om coldplay. jag dansade med min första kärlek till "the scientist" och efter det har den varit en kärt minne trots att kärlek försvann ganska hastigt.



får jag fråga hur gammal du är?



massa kramar.

det var läskigt. jag blev ytterst förvånad. du har i princip samma spellista jag har, hoppsan. Bara the killers - mr. brightside som hör ihop. och nejnej, jag är inte alls totalt beroende av coldplay. Viva la diva var iförsig enligt mig en av deras sämre låtar (om dom nu har sånna) men ändå, mums.

Violet hill och john green = underbart. Har du läst något av honom om jag får fråga? :)