"det finns en teori. en teori som säger att universum är oändligt och då också tiden, och om tiden är oändlig så är också allt som nåfonsin kommer att hända oundvikligt"

jag var på fantastisk teater idag. jag fick sitta i två hela timmar och drömma mig bort och trånande vila blicken på pjäsens stjärna, den mest begåvade och vackraste pojken i hela Mölnlycke. undra om han ens är härifrån. min erfarenhet säger mig- icke troligt.

jag lyssnar på moto boy och ryser. innan charlotte saboterar och han går upp i en lång falsett. det ögonblicket. sådant gör mitt liv. imorgon kommer en novell jag kludrade ihop igår.
/j