angående black ascot då man kan tro att jag har startat denna bloggen i hennes ära eller så. det är inte fallet även om det kan verka som det. jag har bloggat länge, åh alltför länge trots min ringa ålder och livet i den bloggen (som fortfarande existerar) försvann för länge sedan. det var så jag bestämde mig för att starta en ny blogg, men jag har inte tagit mig för att skriva på den förrän black ascot steg in i mitt liv. hon fyllde mig med inspiration och eftertanke, och något så förvånande som någon slags glädje. för hon beskriver det tragiska i livet men på ett så otroligt vackert sätt, och det gav mig tron på att livet kan vara vackert. att det kanske är det. så ja, tack så mycket till henne, även om hon nog aldrig kommer att läsa detta


bildkälla

/j